Yukon patiens är ett kortspel som har vunnit popularitet bland dem som gillar ensamspel med kortlek. Det är en variant av klassiska patienser som Klondike, men med några unika inslag som gör spelet både utmanande och engagerande.
Spelet kräver en kombination av strategi, tålamod och en smula tur. För den som är van vid traditionella patienser känns Yukon både bekant och nytt på samma gång. I den här artikeln går vi igenom reglerna, strategierna och de vanligaste varianterna.
Yukon patiens är ett kortspel som spelas med en standardkortlek på 52 kort, utan jokrar. Målet är att flytta alla kort till fyra grundhögar, en för varje färg – hjärter, ruter, klöver och spader – i stigande ordning från ess till kung. Det som skiljer Yukon från andra patienser är hur korten får flyttas mellan kolumnerna och det specifika sättet spelet läggs upp på.
Till skillnad från Klondike, där man bara kan flytta kort i sekvenser som är i fallande ordning och växlande färg, tillåter Yukon att man flyttar grupper av kort oavsett om de är i ordning, så länge destinationen följer vissa regler. Detta ger spelet en extra dimension av flexibilitet och komplexitet.
Spelet börjar med att kortleken blandas noggrant. Därefter läggs 28 kort ut i sju kolumner på spelplanen. Den första kolumnen till vänster innehåller ett kort, den andra två kort, den tredje tre kort, och så vidare upp till den sjunde kolumnen som får sju kort. I varje kolumn är det översta kortet uppvänt, medan de underliggande korten är vända nedåt. Resterande 24 kort bildar en talong som placeras åt sidan, och i Yukon används ingen draghög – alla kort är redan ute på bordet från start.
För att komma igång blandar du kortleken och lägger ut de sju kolumnerna enligt upplägget. När detta är gjort börjar du analysera dina möjligheter. Titta på de uppvända korten och se om några kan flyttas direkt till en annan kolumn eller om ett ess kan läggas upp i en grundhög. Om du till exempel har en uppvänd röd tia och en svart knekt i en annan kolumn, kan du flytta tian dit. Därefter vänder du upp nästa kort i kolumnen där tian låg, om det finns något.
Att lyckas med Yukon kräver mer än bara tur – strategi spelar en stor roll. En viktig approach är att prioritera att frigöra nedvända kort så tidigt som möjligt, eftersom dessa ofta låser upp nya flyttmöjligheter. Fokusera på att skapa långa sekvenser i kolumnerna, eftersom det ger större flexibilitet att flytta kortgrupper. Det kan också vara smart att inte skynda sig med att flytta kort till grundhögarna. Om du till exempel har en hjärter tvåa tillgänglig, men den blockerar en användbar sekvens, kan det vara värt att vänta.
Ett vanligt misstag är att flytta kort till grundhögarna för tidigt. Även om det kan kännas tillfredsställande att bygga på dessa, kan det begränsa dina alternativ i kolumnerna. Ett annat fel är att inte planera framåt – att flytta en grupp kort utan att tänka på konsekvenserna kan snabbt leda till en låst situation.
Yukon är grunden för en familj av patienser med samma upplägg men olika svårighetsgrad:
Gillar du den här typen av patiens kan du även prova den svårare Spindelharpan, eller titta bland alla kortspel på sajten.
Nej. I Yukon läggs alla 52 kort ut på bordet från början, fördelade på sju kolumner. Det finns varken talong eller draghög, så allt du behöver arbeta med är redan synligt.
Du får flytta ett valfritt uppvänt kort tillsammans med alla kort som ligger ovanpå det, oavsett om de är i ordning. Det enda kravet är att det understa kortet i gruppen landar på ett kort med ett steg högre valör och motsatt färg.
Bara en kung, eller en grupp kort som börjar med en kung. Därför är det ofta värdefullt att ha en kung tillgänglig innan du tömmer en kolumn.
Nej, Yukon räknas faktiskt som en av de mer vinstbara patienserna. Eftersom alla kort är synliga och du får flytta hela grupper ligger vinstchansen ofta runt 75–85 procent för en skicklig spelare.
Russian Solitaire är en svårare variant av Yukon. Den har samma upplägg, men i kolumnerna bygger du nedåt i samma färg i stället för växlande färg, vilket gör spelet betydligt mer utmanande.